Mysterium

Helgen har varit trevlig. Barnen har lekt superbra, och vi har haft trevligt med föräldrarna. De har en flicka som är 4 och en pojke som är 2,5, så Vilme har haft fullt upp. Jättekul att se honom ha så roligt med andra barn.
Mindre trevligt var dock att Eira blev sjuk natten till söndag. Hon var vaken (i nästan tre timmar "suck") när jag gick och la mig, och det är jätteovanligt, så jag anade ugglor i mossen redan då. Sedan vaknade hon igen vid 4 snåret och var kokhet. Blä! Under dagen igår var hon oxå febrig och när vi kom hem igår hade hon 39,2. Stackarn.
Natten har varit rätt ok, men hon har såklart vaknat en del. Dock har hon somnat om ganska snabbt igen (typ en halvtimme).
Mycket dålig egenskap hos Eira att hon sover så dåligt när hon har feber. Det var likadant förra helgen när hon hade feber efter sprutan... Men iofs så sover även jag urkasst när jag är sjuk så hon kanske har ärvt det efter mig.
Så idag gör vi inte mycket. Vi skulle ha haft en lekdejt med bl.a. Vilmes gamla dagisfröken med döttrar, men det fick ställas in. Imorgon är det julavslutning på ÖF, men även det får vi väl hoppa över. Så synd! Kaaanske pappan i huset kunde vara ledig imorgon så Vilme iallafall får åka. Vi får se!
Hoppas ingen annan blir sjuk nu bara...



Nu till mysteriet. Vår örontermometer verkar vara lite sjuk den med. Igår kväll när Eira vaknade så skulle vi tempa henne. 37,0 visade den då, vilket kanske inte var helt omöjligt med tanke på att hon hade fått alvedon några timmar tidigare. Skulle ändå kolla om det var något fel på den och kollade på mig. 38,6. What? Kollade pappan. 36,6. Kollade mig igen. 38,4. Pappan igen. 36,6. Så himla skumt, för jag kände mig inte det minsta sjuk. När jag har typ 37,5 mår jag som en räv i vanliga fall. Så jag har mycket svårt att tro att jag hade 38,6 utan att må dåligt. Visst, jag var trött och lite frusen, men så dåligt mådde jag inte. Konstigt!