Imse vimse spindel

Idag har vi varit på ÖF. Alltid trevligt, och det får tiden att gå. De hade plockat fram massa pysselgrejer som man kunde göra djur av idag. Typ massa mjölkkartonger, toarullar osv. Det fanns även några modeller som man kunde härma om man vill. Bla. monster, giraffer och sånt avancerat. Jag känner min son allt för väl, så jag bestämde att det räckte med att göra en spindel.
..och såklart! Innnan sista benet var fastlimmat var Vilme färdigpysslad. Många andra mammor gjorde giraffer med sina treåringar, men det blev ju såklart mammorna som gjorde dem färdigt sen. Hur kul är det då på en skala? Nej, då har jag hellre en alldeles Vilmegjord spindel än en mammagjord giraff som Vilme har ritat 2 prickar på...


Söt va? Här ser ni spindeln "Affären". Snyggt namn..:)

Idag är pappan på jobbet igen. Mycket konstig sjukdom verkar han ha haft, för när det "magonda" släppte så förvann febern efter en stund. Jag gissar på att det var något han ätit och febern var "kroppens försvar mot det okända". Så igår eftermiddag var han pigg och fräsch och vi kunde allihop gå tipspromenad. Mycket bra!
Idag skulle han dessutom stanna kvar på jobbet en stund och fixa med ett litet projekt (som ni får se när det är klart) så vi ensamma länge idag. Hilma med mamma har varit är en snabbis och lekt, och nu är det dags att laga middag till de små liven!

Ha en trevlig kväll! Själv ska jag spendera den med att gå på styrelsemöte. Bara pappan kommer hem i tid...

Soffmys

Idag är en segdag. Precis som de allra flesta söndagar. Idag kanske det är lite extra segt eftersom pappan i huset är sjuk. Igen. Fast den här gången har han verkligen feber och ont i magen, så visst är det lite synd om honom... Men så himla trist. För alla. Vilme är ledsen för han tror att pappa är sjukare än vad han är. Stackarn har väl men kvar efter olyckan, och tycker det är jättejobbigt när inte pappa är som vanligt. Även jag känner ett sting av den gamla oron... Även om jag vet att det inte är farligt att vara sjuk, så blir det så. Vi är ju vanan vid att se honom pigg nu, så att han mår dåligt känns jobbigt även om det inte är det minsta farligt. Man får väl lite flashbacks från det som var förut...
Så idag gör vi inte mycket. Barnen och jag har myst i soffan och kollat på film, och nu leker Vilme med sin tågbana.




Puss på dig älskade lillasyster


Vanlig pose. Fast just på denna bild skojar han faktiskt...



Igår var vi hos Eva och grabbarna och åt mat. Alla pappor var på hockey (även vår, men han ringde hem efter 5 minuters match och sa att han var sjuk och satt i bussen) så då gick mammor och barn ihop och skulle umgås lite. Det var trevligt, men att Niko ringde satte ju lite sordin på stämningen för min del... När barnen såg i kors av trötthet, dvs. typ 18.30:), så åkte vi hem. Slängde kidsen i säng och sen kollade jag på mello. Så himla ojämt fördelat det verkar vara mellan bidragen i år. Förra veckan var alla mer eller mindre kassa och igår tyckte jag att alla var bra. Förutom Lili och Sussies låt, för den var kass. Nicklas kom hem runt 9, så vi fick iallafall se en stund tillsammans.
Idag är det tipspromenad och korvgrillning som idrottsföreningen anordnar. Trevligt initiativ av oss tyckert jag! (Ja, jag är ju faktiskt styrelseledamot, så jag skriver "oss") Antar att jag och Vilme går dit själva för pappan lär väl inte orka. Är lite tveksam till att ta ut Eira också, för det är faktiskt 11 minus idag. Hon sover ju alltid ute, nerbäddad i vagnen, i flera timmar så frisk luft får hon ju ändå... Men just när tipspromenaden är så är hennes vakentid och sitta i vagnen är nog inte så poppis i den kylan.

Nu är det dags att ge snuttan mat, lägga henne, och sedan laga mat till oss. Tänk att man ska behöva göra allt själv... Sjuklingar, och sjukdomar såklart, borde utrotas.

Häcken full

Den här veckan har gått urfort, och vi har haft häcken full mest hela tiden. Jag gillar att ha saker att göra, så det är perfekt för mig. Nu när Eira är vaken hela förmiddagarna så är det nästan ett måste att hitta på något, för annars blir det seeegt när Vilmos är på dagis.

I Tisdags var vi en sväng på stan, Eira och jag. Gjorde lite ärenden som har fått vänta alldeles för länge egentligen. I går var vi hos Ulle och lilla Hilma från det att vi lämnade Vilme tills vi skulle hämta honom. Mycket nice.
Idag hade vi besök av Camilla och Leo. Jättetrevligt att träffas, för det var ett tag sedan. Även Ulle och Hilma fick komma en sväng även idag.

Jag tog så fina kort på de små liven som lekte så fint, men på nåt sätt råkade jag radera bilderna från datorn. Skit!

Dock tog jag en bra bild igår på min lillskrutta som blev så himla bra. Inte just Eiras min, men själva skärpan. Skumt att min kamera kunde ta en så bra bild... :)



Idag när vi skulle hämta Vilme på dagis så hände ett litet missöde. Eira att så fint på golvet när jag klädde på brorsan. En liten tjej satt och gullade lite med Eira och allt var frid och fröjd. Helt plötsligt börjar Eira gallskrika... Tänkte bara att hon blev rädd för något så jag hämtade henne bara och satte henne i knät istället. Efter en stund framträder ett märke på kinden som är misstänkt likt ett bitmärke... Skitunge!
Tydligen så har den här flickan bitits innan, så det är absolut inte omöjligt, men verkligen helt oprovocerat isåfall. Suck... Hoppas verkligen inte att Eira kommer bli en "bitare", det skulle ju vara riktigt jobbigt. Men den som lever får se.

Förresten, jag höll på att glömma dagens viktigaste nyhet. Idag verkar det nämligen som om Eira har knäckt koden :) Krypkoden alltså! Fast man kanske inte kan kalla det för krypning för hon har ena benet under sig på något sätt. Men hon tar sig fram och ju längre dagen gick, dessto fortare gíck det. Duktig tjej! En nackdel (eller fördel) med detta är ju dock att vi måste ha lite bättre städade golv... och jag kanske inte kan gå och duscha (med dörren öppen så att jag hör dem såklart) längre med Vilmos som barnvakt. Men det ska väl lösa sig det med...

Nu ska jag ha myskväll alldeles för mig själv. Barnen har lagt sig och Nicklas ska åka iväg och träna. Tänkte smälla i mig lite jordgubbspaj med touch av dill (en heeelt annan historia vart dillen kom ifrån :)) från i förmiddags.

Ha en trevlig kväll!

Födelsedag!

..och det känns inte ett skit! Som de senaste tio åren ungefär... Innan dess var det ju jättekul att fylla år... Tråkigt att det inte är så längre!

Igår hade vi lite kalas för min mamma och pappa, lillebror och svärfar. Det var trevligt! Det bjöds på köttfärslimpa m. potatis och gräddsås och päronkaka till efterrätt. Dessutom fick jag ju presenter och det är ju alltid roligt... Den här gången blev det exakt likadana kaffekoppar från både mina föräldrar och svärfar :) Jag som inte ens dricker kaffe :)
Det som var extra roligt var att jag hade sagt till både min mamma och Nicklas (som sade åt svärfar vad ha skulle köpa) att jag hade pratat med min syster om att hon kunde köpa såna till mig... Så nu fick jag ju säga till henne igår att hon inte kunde göra det längre...
Av lillebror fick jag en plättlagg, men den hade han glömt hemma innanför dörren! Också ganska kul, och väldigt likt min bror :)

Imorse firades jag i ottan av man och barn. Då fick jag typ 1 kg godis, en plattång och ett bodybutter. Duktigt inhandlat!
Vilmes kommentar i förmiddags var "Vi köpte "pafekta" pjisenter till dig".. och jag är nog villig att hålla med honom! Gullet!

Nu i förmidags var vi ute i solen. Så himla skönt när solen lyser, och det känns som om man verkligen får passa på! Smart som jag är kom jag på att prova Vilmes gamla reimaoverall på Eira. Den är i storlek 80, så jag trodde den skulle bli enorm, men det gick faktiskt bra. Så nu har även lilla snörpan en vinterutstyrsel (innan har hon ju bara legat i vagnen med fleeceoverallen på sig). A och U med barn kom förbi en sväng och lekte och sen gick vi in och fikade upp det sista på päronkakan.
Nu måste jag väcka Eira och ge henne lite mellis, för sen ska vi åka och hämta pappan på jobbet. Han åker ju buss i vanliga fall, men han måste göra några ärenden idag, och då funkar inte det...
Idag blir det annars lugnt med firandet. Kanske vi köper nåt lite lyxigt kvällsfika... vi får se!

Vad hände med Shirley?

Så, nu var melodifestivalen slut... Tyckte alla låtar var rätt kassa som vanligt. ..och jag undrar... VAD hände med Shirley? Nog för att låten inte var så himla bra, men hon är ju ändå Shirley Clamp. Jag trodde inte att man KUNDE komma sist då. Skumt!

För övrigt så hejade jag faktiskt på Emilia. Ingen superhitlåt det heller, men ändå. Nicklas höll på Ugglan... Ok låt, men jag kan verkligen inte med henne.

Hoppas nästa vecka har ett bättre startfält!

Nu är det sängen som hägrar. God natt!

Piroger + bebismat

Så, nu är pirogerna så gott som klara, och jag tänkte dela med mig av receptet. Jag är inte mycket för recept, så några exakta mängder är svårt att skriva...

Köttfärspiroger

5 dl vatten
25 g jäst
olja
salt
lite socker
vetemjöl

Lös upp jästen i ljummet vatten. Blanda i övriga ingredienser och knåda till en bra deg. Låt jäsa i ca. 40 min.

Under tiden gör du köttfärsröran.
Fräs 500g köttfärs i en stekpanna. Blanda därefter i hackad paprika, purjolök och majs i pannan och låt det fräsa med en stund. Krydda med salt, peppar och lite soya.
Låt svalna. (obs. viktigt, för annars smälter degen när man lägger på den varma köttfärsen)

När degen är färdigjäst delar man den i 12 bitar. Kavla ut varje bit till en rund, ganska tunn, kaka. Gör några i taget och lägg på bakplåtspappersklädd plåt. (Det blir svårt att flytta pirogen när den är klar) Bred lite tapenad på ena halvan av "kakan". Lägg sedan på köttfärsblandningen. Över det tar du några teskedar creme fraiche blandad med chilisås (i burk cf och i msk chilisås ung.) En ostskiva över det och sedan viker du ihop "paketet". Tryck till, och vik in, kanten ordentligt så det inte läcker.
Pensla pirogerna med uppvispat ägg och lägg på lite riven ost (jag var lat och nöp små bitar av ostskivor istället). Grädda i 225grader i ca. 12 min.

Klart.... och suuuupergott!



Om man dessutom råkar ha en typ 8 månadersbebis som vi, så kan man slå två flugor i en smäll, och göra lite bebismat samtidigt.

Bebis"lasagne"

Lägg köttfärs, tomatpure, vatten, risonipasta, finhackad paprika och purjolök i en kastrull. Krydda med vitpeppar och valfria örtkryddor. Koka tills pastan är färdig (ca. 11 min). Späd med mer vatten undertiden om det blir för tjock konsitens. När det har kokat färdigt häller man i lite grädde/mjölk och några skivor ost.
Klart!

Tips. Om det blir för rinnig konsistens (beror ju såklart på hur mycket pasta man har i) så kan man reda av grytan lite.

Detta var en hit hos lilla damen kan jag lova!

Nu är det dags att stoppa in de sista pirogerna i ugnen, och fixa lite sallad, för snart är det dags för mello!

Ha en trevlig kväll, och glöm inte att prova mina supergoda pirogskis!

Helg...

..Inte för att vi känner någon större skillnad nu när pappan har varit hemma från jobbet, men ändå.
Han mår bättre nu, men än är han inte riktigt hundra.

Igår hade Vilme och jag lite stadsmys. Vi passade på att åka lagom när Eira skulle somna, så när vi kom hem hade hon precis vaknat. Med andra ord inte så ansträngande för den sjuke pappan.
I stan lunchade vi först, och sen shoppade vi lite. Fast det är inte så smidigt att shoppa med Vilme i hälarna måste erkännas. Han springer runt som en galning, så man måste ju hålla koll på vart han är hela tiden. Igår gick han och hämtade massa saker som han tyckte att han skulle ha... Typ en klänning i str. 140 och ett par klackskor. :)
Tillslut enades vi om att han skulle få det här:


Tröja från kappahl (halva reapriset) och mycket fräna bondgårdskläder från Lindex. Vilme älskar bondgårdskläderna, och blev alldeles förtvivlad när han råkade kissa ner brallorna tidigare idag.


Eiras skörd. Allt från kappahl.
Måste säga att det finns väldigt dåligt med barnkläder just nu... Känner inte att jag hittar nåt som är riktigt klockrent.

Idag har vi mest degat här hemma. Segt, men samtidigt rätt skönt. Pappan och Vilme åkte iväg en sväng med farfarn nu på eftermiddagen. De skulle kolla på fotboll i stan och sen skulle de köpa presenter till en viss person som fyller år på måndag... Hrrm, man talar väl aldrig om en dams ålder va? Men om vi nu måste så kan vi ju säga att jag fyller 18.. (plus 10 *viskar*). Herreguuuuud vad gammal jag känner mig!
Imorgon kommer mina föräldrar och bror hit på kalas. Hoppas pappan orkar med kalasande bara. Men med tanke på hur mycket han var förra året så duger det om han säger hej och äter lite mat.

Nähä, nu ska jag dega lite till... Fast på riktigt! Jag ska nämligen göra en deg. Ska baka piroger ikväll! Mycket gott... Sen blir det mello försåss. Undrar hur kassa bidragen är i år?

Fullspäckad dag idag

Idag har vi haft fullt upp. Barnen vaknade som vanligts trax efter 6, så dagen har varit lång. Precis som vanligt!

På förmiddagen åkte jag och barnen till Fia, Moa och Maia. Fia är Vilmes gamla dagisfröken som numera är mammaledig. Jättegott fika, trevligt umgänge och kul lek för Vilme och Moa. Jättekul verkligen att vi har börjat umgås med dem. Vi trivs bra ihop med dom både Vilme och jag. Ja, Eira verkar också trivas, men jag kan väl inte säga att hon och Maia leker speciellt mycket ihop än så länge.
Vilme kissade ner sig TRE ggr under de timmarna vi var där, så två ombyten fick han låna av Moa. Inte varje dag han har trosor med änglar på sig :).
Sedan åkte vi hem i snöovädret och åt lite lunch.
Efter det ringde en annan kompis och frågade om vi ville åka lite pulka med dem, och det tackade vi inte nej till. Så Vilme och jag tog sällskap med Ulle och Hilma och traskade upp till Edvin och Jonah med mamma.
Eira fick va hemma med pappan (som förövrigt fortfarande inte mår bra, men han är heller inte speciellt sjuk. Lättförståeligt va?)
När vi kom hem sen så lagade jag middag och nu har barnen gått och lagt sig... och så var den dagen också slut!

Imorgon hoppas jag att pappan mår bättre så att Vilme och jag kan åka in till stan. Vi måste ju handla i vilket fall som helst, men det skulle va så kul att gå och kolla lite i affärer med när man ändå är där... Shoppingsuget är på topp nämligen!

Ha en trevlig kväll!


Vilme och lilla gulliga Hilma (i april 2008)

Sjukt och bvc-rapport

Imorse kom pappan hem från jobbet, alldeles sjuk. Ni vet sådär sjuk som bara karlar kan bli..:)
...Nä, jag ska faktiskt inte klaga, för han sköter sig utmärkt. Trots sjukdom, så har han, mot min inrådan, badat barnen och lagt Eira...och tittat på film med Vilme i eftermiddags. Iofs så har han bara lite feber och känner sig allmänt sjuk, så egentligen är det väl inet så allvarligt.

När jag är sjuk vill jag bara bädda ner mig i sängen och låtsas som att jag är ensam i hela världen. Dvs. inte ta hand om barnen och vara social.
Än så länge har jag inte varit sjuk med två barn, så vi får väl se hur det går. Då kanske inte mitt sätt att vara sjuk på funkar :).. Den dagen den sorgen.

Jaja, jag och barnen är ju friska så vi har gjort det vi hade planerat. Dvs. dagis för Vilme och bvc och matteanmälan för Eira och mig.
Allt gick enligt planerna och Eira klarade BOEL testet galant. Dagens siffror blev 8890g och 70cm lång. Vilmes mått i samma ålder var 8950g och 70,5 cm, så de följer varandra nästan exakt.
Matteanmälan gick bra. Nu ska jag bara kontakta läraren (som jag förövrigt misstänker är Vilmes dagisfrökens man) och sen är det bara att köra igång. Syyyyynd (obs. ironi) att det är sportlov nästa vecka, för då kaaan jag ju inte åka på lektionen :)


Snyggminen. Tungan hänger alltid som en slips på Eira.

Idag gjorde vi det mycket enkelt för oss med maten. Jag är inte mycket för halvfabrikat eller "färdiga grejer", men det här är så gott och smidigt så ibland gör jag undantag. Det här blev jag bjuden på av en kompis för ett tag sedan och det är supergott!
Testa ni också!

Har inga exakta mått så ni får väl "höfta" lite.

Pastagratäng
Pasta Penne
Köttfärs
Färdig pastasås (tomatvariant), ex. med basilikasmak
Kelda Simply cheese (färdig ostsås som finns i kyldisken)

Koka pastan.
Fräs köttfärsen och blanda sedan ner pastasåsen i stekpannan. Koka en liten stund.
Blanda den kokta pastan med "köttfärssåsen" i en form. Häll ostsåsen över.
Gratinera i ugnen till det får fin färg! Ca 15 min i 250 grader kanske.
Klart!
Serveras med fördel tillsammans med en god sallad.

Dagen börjar lida mot sitt slut..

..och lugnet har lagt sig! Så skönt när huset är undanplockat och det bli tyst...

Eira har troligtvis somnat, det är iallafall tyst.... och Vilme ligger i sängen nu och somnar nog inom 5 minuter. Idag var jag inne hos Eira en gång, innan hon blev lugn, så jag tror verkligen att vi gjorde rätt som tog en riktig skrikkväll (även om det inte kändes allt för bra då). Hon verkar inte sakna nappen allt för mycket...
På dagen idag somnade hon på 1 minut i vagnen och sov i två och en halv timme. När jag körde in henne vid 14.30 så hade hon inte minsta tanke på att vakna (men vi brukar väcka henne vid den tiden, så att hon blir lagom trött till kvällen sen...).
Jag tror mycket på rutiner även för små barn (bebisar). Eira har älskat rutiner sedan hon bara var någon månad gammal. Varje dag hade ungefär samma mönster redan då. Nu ser en Eiradag i korthet ut såhär (om vi är hemma, och inte är ute och flänger på eftermiddagen. På förmiddagarna hinner vi med ÖF mellan målen):
06-07 Vaknar och är pigg som en mört.
07 Välling i soffan med brorsan.
08.30 Gröt.
11.30 Mat. En stor portion hemlagat oftast, men äter även burkmat med god aptit om det är det som bjuds. Det är knappt att hon blir mätt på en 8-månadersburk, men det går om man tar bort henne från bordet snabbt :)
12-14.30 Sover
14.30 Mellis. Typ smörgås, fruktpure, banan osv.
17 Middag med oss. Antingen mat eller gröt beroende på vad som finns att tillgå.
18.15 Välling i sängen
18.30-19 Somnar för natten. Sover i stort sett alltid hela nätter, med bara något snabbt uppvaknande. Innan var det för att hon tappat nappen... inatt vaknade hon till en gång, men då räckte det med att jag stack ner handen till henne så somnade hon om.

Jag är så nöjd med min lilla skrutta. Hon är nästan aldrig arg (förutom när maten kommer för sakta vi middagen) och hon skrattar åt allt och alla. Vågar knappt skriva det, för då kanske det vänder...:)

Idag har vi haft trevligt besök här. Det var mina mammavänner A och U med sina bebbar Hilma och Alvin. Jättetrevligt! Innan vi hämtade barnen (A har oxå en "storing" på dagis) så hann vi med en promenad. Så himla härligt... Det känns nästan som vår i luften. Idag sken solen visserligen inte så mycket, och det var rätt kallt, men det är något i luften ändå tycker jag...
Håller ni inte med mig?

Imorgon blir det BVC, och äntligen ska jag anmäla mig till matten... Kanske... :)

Nej, nu tar vi nya tag!!!

Känner att jag måste komma igång med bloggandet igen!! Dels för att det är kul, men faktiskt mest för att jag glömmer att fota om jag inte har någon "anledning". Har inte alls tagit många foton på senaste tiden...

Så vad har vi haft för oss? Typ ingenting... Förutom det gamla vanliga såklart. Vilme har varit hemma från dagis nu i två veckor eftersom det har gått magsjuka där. Känner att det är fruktansvärt onödigt att dra hem det när vi nu inte MÅSTE. Men vi har haft så mysigt så... Har haft ganska fullt upp med öppna förskolan och lekdejter. Jag gillar verkligen att vara mammaledig när jag har vänner runt omkring som också är det. Vi är ju tre här ute i vårt lilla samhälle som brukar umgås ganska ofta. Dessutom har jag en "stadsvän" :) som vi träffar då och då. Sedan har vi nu, på sista tiden, börjar träffa Vilmes gamla dagisfröken någon gång i veckan. Hon har en flicka som är ganska jämngammal med Vilme och en bebis som är i Eiras ålder. Barnen leker sååå bra ihop, och mammorna fikar och pratar skit! Det gillas!
Så livet flyter på rätt bra trots att vi inte gör något "roligt"...:)
Dock har jag ett litet orosmoln på min himmel. Eftersom jag ska söka in på högskolan till hösten MÅSTE jag läsa Matte B nu under våren... Men tror ni jag får tummen ur?
Jag vet när lektionerna är och jag vet vart jag ska anmäla mig, men det händer liksom inte. Men jag MÅSTE verkligen, så det är väl bara att ta tag i... PUST! Undrar varför jag inte gör det...?

Barnen mår bara bra. Vilme är i en harmonisk period. Äter och sover bra, och är glad oftast. Självklart har han sina "treårsutbrott", men de kommer nästan bara när han är trött. Trött blir han ofta framåt eftermiddagen eftersom han alltid väcks för tidigt av lillasysterbus. Även lillasysterbus är ganska harmonisk. Hon äter som en häst, sover hela nätterna i egen säng och håller precis på att utveckla ett sätt att ta sig fram. Han sitter på rumpan och drar sig fram på något vis... Det går inte fort och hon kommer inga långa sträckor, men hon rör på sig iallafall. Hoppas hon lär sig krypa ordentligt bara, men det kommer nog..
Vad gäller Eira så har vi även startat "operation nappavvänjning". Hon krånglade något alldeles otroligt på kvällarna och vägrade somna, så från och med igår kör vi med den hemska femminutersmetoden. UTAN napp såklart.
Igår var det en pina, för hon skrek helt hysteriskt och länge. Nicklas och jag led enormt mycket, men vi klarade det. Tillslut somnade hon, och sov hela natten utan avbrott, UTAN napp. I förmiddags somnade hon på 5 minuter utan napp, och efter ÖF idag somnade hon i bilen utan napp (kunde t.o.m. lägga över henne i vagnen utan att hon vaknade)... Nu ikväll somnade hon relativt fort, och med bara lite gnäll, själv i sin säng. Var inne hos henne 2 ggr, sen blev hon tyst. Skönt! Vi ropar inte hej än såklart, men en klar förbättring från igår var det ju iallafall.

Igår hade vi "ettårsjubileum" från det värsta som någonsin har hänt oss. Ett år sedan jag fick det mindre trevliga beskedet att Nicklas hade kört av vägen och låg i respirator med hjärnskador. Fatta vad sjukt! Ett år!!! För exakt ett år sedan satt jag alltså och vakade brevid min älskling på Sahlgrenskas neurointensiv och hade stenkoll alla maskiner som mätte puls, blodtryck, syresättning, tryck i hjärnan osv. osv. På nätterna "sov" jag i ett anhörigrum på 15:e våningen. Detta rum hade två sängar och varje kväll fasade jag för att det skulle ligga någon hårig karl i den lediga... (Som tur är gjorde det aldrig det, utan jag fick ha rummet för mig själv... )
Allt detta med en 22 veckors Eira i magen. Hur cool är inte jag? :)
Efter ett långt (men ändå så himla kort) år med jobbig rehabilitering (för Nicklas del) och oro (från min sida), en liten nätt och smidig förlossning (för bådas del, även om det var jag som gjorde jobbet) och mycket träning (för Nicklas del) så mår han nu bra!! YES!!!
Nästa vecka börjar han förhoppningsvis jobba heltid, så han mår BRA! Riktigt bra till och med... Han har fortfarande lite problem emd balansen och vänster kroppshalva. Den funkar, men rörelserna är lite sega... Han kan t.ex. inte springa, för vänstersidan hänger inte med i den farten. Men vad är det i jämförelse med vad som kunde ha hänt..? :) JAG är mer än nöjd iallafall, och det tror jag att Nicklas är också, även om han saknar fotbollen :)...

Nu ska jag mysa i soffan med min darling! Kommentera mer än gärna, för ni vet ju att jag får mer motivation att hålla bloggen igång då..

Avslutar med lite bilder på mina underbara små hjärtan..


Vilme lånar Moas pippikläder. Snyggt värre...'


Gjorde lite bus nu på eftermiddagen... Hela armen är verkligen blå... Även mellan fingrarna, så han måste ha kämpat länge. Mamma har skällt lite, så därav den ledsna minen....


Efter sanering. Kolla in det blåa vattnet.


Storebror och lillasyster posar


Loppan åker bobbycar... Bilden är några dagar gammal. Den är tagen på den gamla goda tiden när det var tillåtet att ha napp.